Idag blev jag inbjuden till en konferens om lärarlöner som Lärarnas Riksförbunds föreningar i länet arrangerade. Temat på dagen var ”Vem ska betala för lärarna?”. En mycket legitim och intressant fråga. Sist på dagen var vi politiker inbjudna och först fick vi sitta i mindre grupper och diskutera och passet avslutades sedan med en traditionell paneldebatt.
Under debatten blev det som vanligt en politisk enighet om vikten av lärarnas arbete, deras betydelse och att lärare förtjänar mer i lön. Det som saknades vara bara tillfredställande svar från de andra partierna om hur det ska betalas. Själv försökte jag förankra mina svar först i smågrupper och sedan i paneldebatten. Så här är mitt svar på ”Vem ska betala för lärarna?”.
Skattebetalarna. Sverige ska vara stolt över sin tradition med en offentligt finansierad skola. Målet har varit och är för mig fortfarande en kompensatorisk skola för alla som jämnar ut skillnader mellan elever med olika bakgrund så alla elever får samma chans. Alliansen har prioriterat skattesänkningar istället för skolan. Vill vi prioritera lärarna, ja då behöver de med starkare ekonomiska resurser bidra mer till vårt gemensamma välfärdsbygge. Det är också en ödesfråga, vi kan inte fortsätta öka den privata konsumtionen, vi är betydligt mer betjänta av en ökad offentlig konsumtion där investeringar i utbildning skapar jobb i skolan idag och rusta medborgarna för framtiden.
Skolmarknadsexperimentet. Den marknadsutsatta skolan är ett borgerligt experiment som har kostat på tok för mycket. Bristande likvärdighet, ökande skillnader och sjunkande resultat är helt eller delvis orsakade av den marknadsutsättning av skolan; Det är ett slöseri på resurser och elevers framtidsutsikter. Vinster för riskkapitalbolag som driver skolor är en direkt stöld från ett potentiellt löneutrymme för lärarna. Men i vidare mening är halvtomma skolor och skolor som väljs bort en förlust av potentiellt löneutrymme för lärarna och en katastrof för eleverna. Det fria skolvalet i kombination med skolpengen och en fri etableringsrätt för friskolor är något som måste ifrågasättas.
Skolans kringkostnader. Sverige satsar mycket på skolan men bara drygt hälften av resurserna går till undervisning (lärarna). Där är vi dåliga i en OECD jämförelse. Vi behöver bli bättre på att låta resurserna komma ut i klassrummet och då till både högre lärartäthet och ”tätare” lärare.
Jag är glad att Skolborgarrådet Olle Burell i debatten höll med mig om att det är systemfelen i skolpolitiken som ska sättas under lupp. Så kommer vi hitta vem som ska betala för lärarna.
0 kommentarer