Ni blev alla säkert väldigt förvånade över nyheten i SvD om att Vänsterpartiet inte prioriterar HBTQ-frågor. Den borgerliga tidningen ville vända det till att vår EU-kritik prioriteras framför HBTQ-personers rättigheter när det är precis tvärt om det är för dessa, kvinnors och asylsökandes rättigheter som vi är ett EU-kritiskt parti. Den politiska agenda som SvD försöker föra med artikeln och RFSL:s endimensionella rapport kommenteras här nedan av vårt första namn till Europaparlamentet Malin Björk:

Idag släppte RFSL en rapport som ger V dåligt betyg i EU vad gäller hbt rättigheter, något som högern naturligtvis försöker utnyttja i SvD och andra medier. Jag tycker det är jättebra att RFSL granskar oss, men den rapporten är faktiskt lite missvisande.

Som flata, vänsterpartist, feminist, och hbtq-aktivist tycker jag naturligtvis det är lite trist – så här tänkte jag bara kort förklara hur vi försvarar mänskliga rättigheter och slå ett slag för allt det vi faktiskt gjort angående hbtq rättigheter.

Alla som är aktiva i hbtq-frågor i Sverige vet att Vänsterpartiet alltid gått i första rummet. Vi var först att motionerade om samkönade äktenskap, och Jörn Svensson (v) gick med i Pridetågen och motionerade om hbt-rättigheter långt innan det gav några politiska poäng. Vänsterpartiet har också alltid varit en del av rörelsen att stärka hbtq-personers rättigheter på EU-nivå. Den kampen fortsätter vi, i EU och hemma.

I Jämställdhetsurskottet har vi drivit hbtq-rättigheter, tex i anslutning till Estrela rapporten kring Sexuella och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter – den rapport som Moderater och Kristdemokrater var med och fällde. Den rapporten hade de tuffaste skrivningarna någonsin hittills för att stärka hbtq-personers rättigheter. Inom ramen för den rapporten lade vi i Vänsterpartiet de ändringsförlag som antogs i utskottet: för att avkriminalisera HIV positiva, för att lesbiska och ensamstående ska få inseminera, för att förbjuda sterilisering av transsexuella, och för lika tillgång för hbtq-personer till SRHR. Ingen har någonsin lagt så progressiva förslag och fått en rapport till plenum med så skarpa förslag för hbtq-personer. Tyvärr reagerade högern i plenum med oönskad tydlighet emot dessa delar (liksom flera andra) och rapporten skickades tillbaka.

Jag menar också att när det gäller EU-politiken så kan bedömningarna inte göras så endimensionellt som RFSL valt att göra. Det stämmer att Vänsterpartiet har betydligt mindre tilltro till EU:s kapacitet att stärka mänskliga rättigheter och driva en progressiv politik, än låt säga Folkpartiet – men det finns en andra dimensioner också.

Vi välkommade att könsidentitet äntligen inkluderades i Direktivet för skyddsgrunder för asyl, ett krav vi öäven drivit i Sverige. Men omröstningen handlade om att ge grönt kort till EU:s samlade bedömning om vilka som ska få skydd. Då EU:s asyl och flykting politik är inhuman, kräver Vänsterpartiet en total reform, och därför vill vi inte rösta för detta förslag. Även om den innehåller enskrivning som vi tycker om. RFSL väljer att bortse från helheten och bara rycka loss det faktum att ’könsidentitet’ inkluderats bland skyddsgrunderna. Resultatet av ett sådant resonemang blir ju i värsta fall att hbtq-rättigheter används till att legitimera en i övrigt oacceptabel flyktingpolitik. Det vill vi i Vänsterpartiet inte delta i. Vår hbtq-kamp förenas med ett starkt antirasistiskt perspektiv och vi står upp också för flyktingars rättigheter.

När det gäller EU:s antidiskrimineringslagstiftning menar Vänsterpartiet att den nivå som inrättas inte ska kunna ifrågasätta eller hota det diskrimineringsskydd som redan finns i många länder. EU:s minimilagstiftning blir ofta både tak och golv i realiteten. Vi kommer aldrig acceptera att svensk antidiskrimineringslagstiftning för hbtq-personer undergrävs. Det gynnar inte hbtq-personer i Litauen att Sverige slutar gå före på det här området. Därför vill vi invänta det konkreta förslaget innan vi säger ja eller nej. Det tycker vi är en vettig och rimlig inställning!

Vad gäller det nya finansieringsprogrammet, där vi i Vänsterpartiet avstod i omröstningen, så omfattar detta återigen flera komponenter. De senaste åren har vi sett att EU-kommissionen har slagit ihop och skapat superprogram av flera av de tidigare mer specialiserade programmen. Detta program klumpade ihop flera tidigare program (antirasism, hbtq-rättigheter, arbete för funktionshindrades rättigheter, jämställdhet, mm), och minskade sin budget. Dessutom så öronmärktes inte pengar till hbtq-rättigheter och jämställdhetsarbetet i tillräcklig utsträckning. Det ville vi markera att vi inte tyckte var ok, och därför lade vi ner vår röst. De här områdena är så grundläggande och EU skulle tvärtom borde öka sin budget snarare än att satsa på ökad EU-polis och gränskontroller.

Det kan inte bara räcka att trycka på “ja” knappen för att få högt betyg hos RFSL. En mindre endimensionell analys som också tar in flera perspektiv vore välkommet. Vi kommer fortsatta stå upp för hbtq-personers rättigheter i Europaparlamentet under nästa mandatperiod, och vi menar att den kampen är fullt förenlig med kravet på omprioritering av EU:s resurser, med en humanare flyktingpolitik, och med höga krav på rättsligt skydd för hbtq-personer. Vi vet att vi ligger i absolut framkant i Europaparlamentet, och ser fram emot att arbeta med RFSL och andra aktörer för att trycka tillbaks de homofobiska och transfobiska stämningar – som framförallt högern står bakom – i flera EU-länder.

Komplicerat kanske, nja, men framförallt tydligt – att vi står upp för hbtq-personers rättigheter – varje dag – och kommer fortsätta göra det, även om det inte alltid fångas upp i en RFSL enkät! Men nog om detta idag – svar i SvD kommer imorgon förhoppningsvis.

Nu går vi vidare – för mänskliga rättigheter – och för hbtq-personers rättigheter!

Kategorier: Politik

0 kommentarer

Lämna ett svar

Platshållare för profilbild

Din e-postadress kommer inte publiceras.